17 jun: Helena von Zweigbergk och David Thurfjell 

Vi är enormt stolta och förväntansfulla över att Helena von Zweigbergk och David Thurfjell besöker Värmdö bokhandel den 17 juni kl 19.15. Detta är verkligen två av de absolut intressantaste författarna vi har i Sverige just nu. Missa inte en kväll med både djup och intelligenta iakttagelser. Samtalen kommer att hållas av publicistisk chef Cecilia Kerstell på Norstedts förlag.

Obligatorisk föranmälan https://forms.gle/eLwUUJHVrZMvjJJa8. Begränsat antal platser. Vi bjuder på lite vin och/eller alkoholfritt alternativ. 

”Helena von Zweigbergk har i roman efter roman visat sin förmåga att beskriva människors tillkortakommanden, deras oförmågor och rädslor. Just deras stackars godhet och hjälplösa förtvivlan. Ibland så naket att det nästan varit svårt att läsa.” DN

”Helena von Zweigbergk framstår alltmer som en svensk motsvarighet till Elizabeth Strout. Som insiktsfull relationsskildrare och för att hon återkommer till samma romangestalter under olika delar av deras liv och fördjupar läsarens relation till dem. Det är inte alla författare som kan skriva så att man glömmer att det inte är verkliga människor som man möter i texten.” Gefle Dagblad

Ingrid och Tom har inte haft kontakt på flera år. Tom har vänt henne ryggen, han har känt att det är som om hon skämts för honom. En skam som han har fått bära. 

Ingrids dotter Johanna övertalar Ingrid att gå i terapi. Hon är motvillig men hamnar i en grupp föräldrar som alla, av olika skäl, har tappat kontakten med sina vuxna barn. Och för första gången vågar hon öppna sig lite.

Så dyker Toms tonårsdotter upp. Hon är resultatet av en otrohetsaffär i Budapest och har bara haft sporadisk kontakt med sin pappa under sin uppväxt. Nu ska hon flytta in med honom och Nina och deras lilla son. Gamla sår rivs upp, Nina ifrågasätter Toms lojaliteter och plötsligt har allt i Toms tillvaro ställts på ända.

Då finns Ingrid där för Tom. Men vågar han närma sig henne igen för att få hjälp?

I 1999, den tredje fristående delen i Helena von Zweigbergks romansvit Drömmar om frihet, möter vi återigen Ingrid, Tom och Johanna i en tid då ett nytt millennium står för dörren och alla tre försöker hitta tillbaka till varandra som vuxna individer.

Helena von Zweigbergk inledde sitt författarskap 2001 med en deckarserie om fängelseprästen Ingrid. Med Ur vulkanens mun fick hon ett stort genomslag bland kritiker och läsare, och har sedan dess publicerat en rad hyllade romaner, bland andra Än klappar hjärtan (som också utgivits på engelska), och Totalskada. Hennes senaste böcker ingår i romansviten Drömmar om frihet där man får följa en familj under senare halvan av 1900-talet. 1959. Ingrid och Georg – en kärlekshistoria; 1979. Johanna och Ingrid – ett familjedrama och den nya romanen 1999. Tom och Ingrid – Att hitta hem. 

Hennes senaste bok Det nya gamla (2025), har hon skrivit tillsammans med Cilla Ramnek.

 ”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

 ”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

 ”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

 ”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Hans forskning handlar om religiositet som mänskligt fenomen i historia och nutid, samt om sekulariseringen i dagens Sverige. 2015 utkom han med boken Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen (Norstedts) i vilken han tecknar en bild av majoritetssvenskarnas tvehågsna relation till sitt eget kristna arv. I Granskogsfolk (Norstedts, 2020) beskriver han den svenska naturkärlekens religionshistoria, och i En lockton i ödemarken (2023) människans förmåga att besjäla världen. I Anspråkstagen: människans bot mot meningslösheten (2026) tar han – med avstamp i den pågående meningskrisen bland unga – sig an frågan om vad som skapar en känsla av mening i livet.